Just nu sitter jag och funderar över hur stor den sexuella pressen egentligen är över män. Kvinnor uttrycker sin kärlek över det mesta, sina vänner, hur dagen har varit, blommor, bin, och sina favoritintressen men det är sällan man ser liknande känsloutlopp hos män.
Låt säga att en kille tycker väldigt bra om sin tjejkompis, precis som tjejer kan tycka om sin tjejkompis. Man känner sig trygg, kan prata om allt, litar på människan. Men så fort han visar någon form av tecken på det, blir det antingen att handla om svartsjuka från tjejens sida, eller någon form av bögstämpel från andra. Är det inte normalt att älska...?
Hur ska det bli möjligt att rädda världen om inte män får älska och visa det? Om männen i kostym och slips inte får älska. Utan kärlek - inga barriärer nedrivna, inga broar byggda.
Hur stor roll spelar egentligen föreställningar om sexualitet in - på andra områden än monogama förhållanden? Tänk om det faktiskt påverkar allt annat vi gör också i vårat samhälle? Tänk om det är brist på kärlek, och att få visa kärlek, som gör att miljön förstörs, arter dör ut, vattnet stiger, ozonlagret blir tunnare och svält på halva jordklotet?

Det är komplext såklart, men tillåter jag inte ens min pojkvän att älska sin tjejkompis, då blir det svårt att få femtio procent av jordens befolkning att göra bättre val från hjärtat..