Ord

Något jag skrev när jag träffade Tomas, och äntligen lyckades börja bygga upp min integritet igen.


Du låter min konst vara, rör den inte ens

inga fingeravtryck på mina rutor,

bara imman

dina läppar, din luft

din imma och kondens

och mitt innanför, mitt tomrum

Där kan jag dansa och där kan jag leva

och jag vet,

du är alldeles utanför



Du ger mig av din luft

mot rutan,

och jag ler bakom glas

får andas, mina egna lungor

och jag ser dig

jag ser dig

Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()


Kommentarer

Postat av: Hasse

Ja det är så man mår illa! NÄÄ, skämtåsido :) Orden är din grej Hans ! O ni vet att jag är kära i er! PUSS


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback