Lördag, 21 augusti 2010

Tårarna trillar. Känner mig så fel, inte hemma någonstans. Inte ens i mig själv. Är ensam hemma, hatar de här kvällarna och fruktar när de ska komma. Har hört av mig till människor, men blir bara besviken, folk lovar att komma, sen gör dom inte det ändå. Känns som att jag inte orkar någonting, men jag är rädd för att inte orka något mer någonsin igen, så oftast tränger jag bort känslan.

Jag vet inte vad som är fel. Antagligen Jag. Känner mig inte trygg med människor längre, förutom min familj, för jag vet att de inte har några krav på mig. Andra har det antagligen inte heller, men jag är nog såpass otrygg i mig själv så att jag tänker det ändå.

Jag vet inte vad jag ska göra resten av kvällen tills jag inte är ensam längre. Har suttit och målat i svartvita nyanser på papperet och det blir inte mer färgglatt än så. Jag borde äta men jag är inte hungrig, ingen mening att äta när man är själv.

Det tråkiga är känslan av att vara en person man inte vill vara. Men jag är ju bara jag. Jag är inte mina känslor.
Jag är bara på fel plats, i fel tid. Jag borde göra det hjärtat säger.

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback