Imorgon ska mamma åka ned till Värmland och göra intagningsprov till Musikterapeututbildning! Kanontufft. Hoppas hon vet att hon har 100% support från hennes döttrar åtminstone. Hon ringde nyss och var rätt förstörd men jag tror på henne och hoppas att dom kommer inte bara se till hennes musikaliska förmåga utan även hennes personliga charm! Så jag åker hem imorgon kväll för att ta hand om lite småbrorsor som inte klarar sig själva (den ene åtminstone).

Jobbintrot idag var lugnt - jag tittade på och försökte ta in så mycket som möjligt. När jag tänker på min ene brukares livssituation kombinerat med hur gott hans humör, hans inställning och hans hjärta är, så blir jag verkligen fascinerad. En olycka händer så lätt och många blir bittra. Men den här mannen. Jäklar. Han har all min respekt. Jag tror på den här sommaren, är rätt säker på att jag kommer glömma mycket när jag väl börjar jobba men god kommunikation är en förutsättning och det tror jag vi kan jobba fram!

Efter jobbet åt vi köttfärssås och fjärilspasta och jag fick inte ont i magen men jag däckade på sängen. Helt jävla slut blir jag av att äta mat, sov i kanske en timme. Har iaf börjat äta Omeprazol och jag har inte märkt någon skillnad efter en dag, men det kanske kommer. Det hjälper inte mot trötthet, men mot smärta.

Hade tänkt träna idag, nu är klockan 18.23 och jag får väl se om det orkas med. Man måste inte jämt. Men det är jäkligt skönt :)